100% upplösningsbart kaffe

Vid en första anblick stämmer det; dess färg och textur rimmar väl med den riktiga varan. Det är först då det utforskas med andra sinnen det tenderar att spåra ur. Jag vet inte om jag har så mycket val -- är antagligen rätt begränsad här i mitt rum. Fullt medveten om att jag inom kort måste kolla upp andra alternativ väljer jag ändå att blanda det; ett illa valt substitut, ett måste. Stillandet av ett omättligt begär. Som kärl - för att ytterligare spä på den kliniskt artificiella känslan - använder jag en ståltermos med tunn kant. Det kan vara jag som är bortskämd, speciellt efter de sista dagarna på Bjurholmsgatan där Christoffers underbara maskin stod för tillagandet, men det är inte av välbehag som ögonen spasmiskt rullar tillbaks då jag läppar den kalla och vassa kanten på termosen.