Konstig känsla

Kan inte riktigt beskriva känslan. Jag satt igår och åt middag med en vän (Marc) på universitetsbaren och försökte förklara den: ››It's like... I'm on vacation, though I have to study. But I don't want to‹‹. För eder information så har jag inte börjat plugga än; jag sitter och bläddrar på det interna kursnätet, laddar ned pdf:er och 'kommer igång'. Sakta men säkert.

Det är mycket som är konstigt här förresten. Jag gillar min lärare i ››Tillverkningssystem‹‹ som är sådär konstigt osvensk. Han är oerhört rakt på sak och för att illustrera det tänkte jag citera honom här:

››Allright, so we manufactured a component with a quality rating of 9 on a 1-10 scale. The customer can't see the difference between 3 or 4. Why the fuck do we need 9 for -- cut it‹‹

››If you don't know the answer to a manufacturing question in your plant; hire a specialist. In that way, if it works you're promoted, if not the specialist takes the blame.‹‹

Och sen den klassiska one-linern som han helt iskallt konstaterade efter att han berättat att en kinesisk fabrikschef begått självmord efter att han fått en omöjlig order.

››There's no justice to this world, only business‹‹

Nu: Middag på universitetsbaren.